Smultronsorbet för själen

Finns det något bättre för själen än ett avklarat diskberg?
Smultronsorbet i en ljum syrénberså med din älskade i fingerkrok och barnen kvittrande i vattenbrynet.
För själen.
Hemma i ditt vardagligt tråkiga kök.

Jag har varit inne på det förut, och hävdar det fortfarande.
Ja ja, nu tycker alla stressade småbarnsföräldrar (morsor?) att det hinns inte med och mitt i all vardagsstress ska man sen stå och slaska i diskbaljan också???
Ja nog fan är det bättre än att sitta och glo på nån skit på femman.
Var tror du att du har störst chans hitta hem? Av livsvisdomarna i Scrubs Desperate Housewifes Extreme Brain Makeover Dr Phil.... eller kontemplerandes med en diskborste i näven?
Det kanske inte är självklart för alla, men gissa vad jag tror...
Varför inte hitta hem hemma? Du behöver inte åka till Tibet.

1 man, 4 kottar och lite längtan

Igår kväll var jag ensam i min lägenhet och njöt av det.
Nu sitter jag med mina fyra barn i min lägenhet, och njuter av det.

Det har förstås sina baksidor båda delarna också, med tyst och trist när jag är själv, och kaos och bråk när alla är här. Men det är inget jag vill bekymra mig över just nu.
Nu är glaset riktigt halvfullt igen. (Läs här)

Det ska tydligen bli vansinnigt trevligt sommarväder ett par dagar.
Nånting trevligt ska vi nog kunna hitta på.

Det var härligt att se mina små längta efter storebröderna. De stod ute säkert trekvart och väntade på bilen. De stora har ju varit borta 4½ veckor nu.
Det var ganska skönt att själv få längta efter dem också.

Det är bra att längta ibland.
Karaktärsdanande! *s* ....nä, men det hjälper ju onekligen till att sätta saker lite i perspektiv. Det är så lätt att bli helt blind för det som finns nära. Och smakar inte pizzan, slalomsvängen, duschen, ölen, semestern, kyssen, frukosten, lyckan godare när man fått längta efter den ett tag?

Gör vad du vill

När jag nyss packade upp lite böcker fastnade jag och fick oväntat 23 år gammal hjälp...

I 13-årspresent fick jag från min far boken Den Oändliga Historien av Michael Ende.
Bläddrade fram till sidan som pappa referat till, och fann något som är mycket goda ord på väg mot Jonas 2.0. (Och ja, jag vet, det börjar kännas lite larvigt att skriva det där 2.0, men i brist på annat orkar jag inte förklara mer.)

Bastian hade visat lejonet inskriptionen på klenodens baksida. "Vad kan det betyda?" undrade han. "GÖR VAD DU VILL, det måste väl ändå betyda att jag får göra allt som jag har lust till, eller vad tror du?"
Graógramáns ansikte blev plötsligt skrämmande allvarligt, och hans ögon började glöda.
"Nej", sade han med djup och mullrande röst, "det betyder tvärtom att du bara bör göra det som är din sanna och verkliga önskan och vilja. Och ingenting kan vara svårare än det."
"Min verkliga vilja?" upprepade Bastian imponerat. "Vad menar du med det?"
"Den är din egen djupaste hemlighet, som du inte själv känner."
"Men hur kan jag då lära känna den?"
"Genom att du följer dina önskningars väg, från den ena till den andra och vidare till den allra sista. Den kommer då att leda dig fram till din verkliga, innersta, sanna vilja."
"Det verkar ju faktiskt inte så svårt", menade Bastian.
"Det är den svåraste och farligaste vägen av alla", sade lejonet.
"Varför det?" undrade Bastian. "Själv känner jag mig inte ett dugg rädd."
"Det är inte sådant det gäller", mullrade Graógramán. "Vad som krävs är högsta tänkbara sannfärdighet och uppmärksamhet, för det finns ingen annan väg där det är så lätt att gå vilse för gott."

Försöker jobba på min sannfärdighet och uppriktighet mot mig själv.

Tack Michael (och pappa).

Min stund

Satt hemma, funderade över dagen en stund
Tog tåget, promenerade genom vår Humlelund
Längs gator, över broar korsande sund
Njuter av solen, ljuvt bländande och rund
Smedsuddsbadets gräs gav mig en blund
Ett dopp, känner mig fräsch och sund
Funderar över min dag en till stund