Glaset ÄR halvfullt!

Mitt glas är halvfullt.
Jag tror inte jag skulle orka en dag, i ett liv med halvtomt glas.

Jag tycker så innerligt synd om människor med för mycket luft i glaset.
Det måste vara så tungt...

Att alltid bara höra det negativa.
Att alltid sakna en guldstjärna när man fått ett djuprött hjärta.
Att alltid säga "Typiskt mig" om man har lite otur.
Att alltid vänta på vad som ska gå fel när allt går bra.
Att alltid ta komplimanger som mutförsök.

Det finns hur många böcker som helst skrivna på temat självkänsla och självförtroende och väx i dig själv och så vidare.
Är jag smart och vill tjäna pengar så ska jag nog skriva en jag med.
Marknaden är outsinlig tycks det.

What a waste!
Alla dessa underbara människor, som glädjer oss andra, som skapar och uppfyller, som känner och lever!
Men som låter all energi som annars skulle få dem att tindra så ljuvligt oemotståndligt istället förmörka deras livslust och glädje till varandet.

Alla er vill jag ge en stor stor stor jättekram och dela med mig av mitt halvfulla glas.
Ju mer jag häller ur mitt eget till era glas, desto fullare blir ju även mitt glas.

Kom och drick, just nu är det så halvfullt det kan bli.