Älska

Får man älska sig själv?
I detta lagomland.
Som en man med tusen fel och hundra brister.

Lördagsreflektioner

Jag måste ändra någonting.
Ingen aning om vad egentligen.
Jo kanske någon aning.

Så spänd käke.
Så ont i huvudet.
Så ständigt småsjuk.
Sån tjutande tinnitus.
Sån träningsvärk i tänderna.

Andas.

Njut av ett höstlöv.

Slappna av.

Stanna vid gult.

Retorikens högborg

J: Men L - TA HAND om den där klädhögen nu!
L: Ja men, asså, jag tänke - sen så....
J: Lägg av, försök inte hitta på nån dålig ursäkt när du inte har nån.
L: Jag GJORDE inte det - jag försökte hitta på en bra!

autentiskt från verkligheten

Ordinary life...

...is pretty complex stuff

Min tagline här brevid.
Men jag håller ju ändå inte alls med.

Ordinary life is exactly what you make of it

Vi anser oss så maktlösa.
Och vi har sån makt.

Makt att göra vad vi vill, ta oss vart vi vill, bli vad vi vill.
Men vi gör oss så lätt till offer.
Offer för samhället.
Offer för ödet.
Offer för omständigheter.
Offer för skattmasen.
Offer för exet.
Offer för uppväxten.
Offer för vädret.

Det finns inget dåligt väder.... osv.
Precis!
Ett gammalt klassiskt uttryck. Applicera det på alla situationer där du blivit offer.

Vi är inte offer.

Vi är människor och själar med ändlöst med möjligheter!

Nya Svensson

Det är ett riktigt Svensson-liv jag lever.
Nej, inte villa, fru, barn, Volvo, schäfer, segelbåt...

Nya Svensson

Livet där Master Bedroom = loftsäng i vardagsrummet.
Det är fredag udda vecka.
Blir pappa igen.
Fyra barn kommer till mig efter en vecka hos två olika mammor.
En vecka jobb, umgänge, jobb, träning, jobb, jobb är slut.
En vecka barn, matsäck, läxa, disk, jobb, tvätt, saga har börjat.
Taco.
Idol.
BagInBox.
Social via msn i reklampauser.
Kommenterar Idol-insatser med Svensson-systrar via msn.
Får en tanke, ingen att bolla med, bloggar den.
Onlinespel i rummen.
Trött dotter somnar i knät.
Trött pappa somnar före utröstningen.

Kan det bli mer Svensson?
2000-talets Svensson.
Mitt liv.
Bra liv.

Vilken vecka!

Hur många fredagar i rad har jag nu tänkt - "Vilken vecka!" ...? Jag
vet inte. Men ännu står jag. Stanna vid gult Jonas, stanna vid
gult. Det sköna med hastigheten nu är ändå att den begränsar sig
till jobbet. I övrigt lever jag mitt liv i ganska god harmoni. Då
andas jag.

Jag är mig inte lik

Missade Zlatans spik
Men nådde en syrepik

Dags för morgonfik!

På livet rik

Jag är mig inte lik
Njuter klassisk musik
Stänger av Champions Lik
Ingen elektronik

Mina barn

Jag känner en helt ny känsla. Det är överraskande och underbart. Jag har verkligen börjat sakna mina barn när de inte är hos mig. Njuter av det. Från att mest ha inneburit något som kräver administration och tar tid från mig och 'någon' så är de verkligen sällskap som jag vill ha och längtar efter.

Jag inser att det nu låter som om jag är en frukansvärd far, men det är jag inte, och har inte varit.

Men det är en mäktig känsla nu för mig att längta efter mina barn.

Min stros

Jag fick mig en stros!

Härligt i stan.
Kallt, krispigt, kryllande med folk.

Slottet

Riksdagshuset

Kalle Anka och Knattarna

Strosa på stan

Vill gärna ta en stros på stan idag. Soligt och härligt. Förutom molnen.
Sitta med solbrillor och tjooock tröja och jacka och värma sig med en kaffe och en god vän.
Fast det är som sagt lite moln, och potentiellt fikasällskap verkar alla ha annat för sig.
Nåja. Vem var det som nyss sa att han trivs så bra med sig själv?

Ut med dig Jonas!
Sätt fart!

Silverfestlig

There's a new sheriff in town.

Nä inte riktigt.
Men jag var på fest.
Exet fyllde 30 och hade "silverfest".
(Hur gammal är man när det är dags för guldfest?)
Det är klart att jag får lite betänkligheter över att gå på fest hos exet, med hennes "nya" kompisar som förmodligen fått en ganska vinklad bild av mig osv.
Men det var trevligt. Jag var trevlig. Och exet och alla andra.
Dansade faktiskt en gnutta.
Pratade och spelade musik och hoppades att ex skulle hitta någon trevlig karl. Fast nu var det ju mest bara "kompisar" där, så då är det väl kanske lite svårt. Nåja.

Cyklade hem på nattkröken och kände mig alldeles nöjd.


Fast alla tycker (nog) att vi är rätt konstiga. Vaddå har ni inte gjort slut? Då ska man ju tycka illa om varann och inte vilja vara i närheten av varandra!?
Jag vet inte på vilken nivå jag vill att det ska vara, men jag vill ha en bra relation till mina barns mor, och även till den människa som under åren blivit en nära vän, trots att vi inte kan eller vill leva tillsammans.
Men det är lite konstigt. Lite svårdefinierat för omgivningen. Framför allt familjen vet inte alls hur de ska förhålla sig. Och de har ju även den extra infallsvinkeln att de oroar sig för lillebror. Hur ska han klara detta?


Det är så jävla skönt att känna att jag mår bra, i mig själv, av mig själv, med mig själv, för mig själv.
Då kan jag även må bra med andra, med någon annan, för någon annan, för varandra, med varandra.

Fuck Jante - jag säger som jag sa i mitt hemcyklings-sms i natt:

Fy fan vad jag är bra!

CyberSky

Efter förra inlägget på stargazing-temat laddade jag ner en trial av CyberSky 4.0.

Måste köpa.
Jättemycket coolare än version 3 som jag haft läääänge nu.