Jul under stjärnorna

Genomgått den sedvanliga julaftonsturnén

Efter julstrumpor, grötfrukost, fyra paket från tomten paket under granen och sedan finkläder på, åkte vi genom stan till småbarnens mormor och morfar.
Jullunch, Kalle Anka och julklappsutdelning. Mostrar svågrar och kusiner.

Sen satte vi oss i bilen igen, genom stan och norrut till mina föräldrar i Österskär.
Lite mindre folk, lite lugnare. Julnubbe när väl bilen parkerats för i år.
En matbit och sen tomteluva på farfar.

Jag gick ner på tomten för att förbereda sängar åt oss i stugan.
Vilken stjärnhimmel.

Jag insåg åter igen hur bländade våra stjärnor är av allt ljus i storstaden.
Jag skrev om det härom veckan i inlägget "Vill du se en stjärna...?".

Jag kan inte låta bli att dra parallellen till ljuset som lyser över oss små här nere på vårt sandkorn.
Vi blir så bländade av ljuset från reklam, gran, välfärd, klappar i överflöd, värme, löning och glögg att vi inte har en chans att se det positiva som ändå finns i våra liv. Hela livet och varandet motas in i fållan där vi alla likriktas till att följa Jakten på ett Bättre liv, Varmare element, Dyrare klappar, Starkare glögg.

Vi är friare än någonsin att göra vad vi vill med våra liv.
Teknik och pengar ger oss oanade möjligheter, vi lever idag verkligen i Arthur C. Clarke's vision där hans tredje lag

Any sufficiently advanced technology is indistinguishable from magic

är en helt naturlig del av vår vardag.

Att nu bo "i stan" ger mig mindre möjligheter att koppla bort och fokusera på det vackra världsaltet. Jag kände det, där på den frusna bryggan under vår överdådiga julaftonskväll. Jag behöver stjärnorna. De hjälper mig att se perspektiven.

Den senaste veckan har jag i alla fall fått njuta av Venus, nu som Aftonstjärnan nere i sydväst under sen eftermiddag och tidig kväll. Hon tränger igenom även de starka strålkastarna från galoppbanan, röken från de oändliga ringlande köerna till och från vårt 22-gradiga centrum dit flockarna fållas för att spendera och bli lyckliga.


Även jag köar i vårt varma centrum.
Även jag önskar vackrare gran, starkare glögg, finare klappar.
Jag rättar leden och går snällt in i fållan med mina medbländade.