Best Of

Nu finns en lista med highlights från min blogg, enligt mig själv.

2009-01-07

Överhettning i hjärnkontoret
  //CPU Stack Overflow//

Jag har inte kunnat somna på några dagar.
Jo så klart har jag gjort det, så småningom, jag har ju inte varit vaken flera dygn i sträck nu.

Men jag får verkligen inte ro.
Kroppen är trött.
Hjärnan är trött.

Men den senare går verkligen på högvarv.
Tusen tankar.
Allt från vilka kläder jag ska ta i morgon, till funderingar kring ekonomi, hur ska barnen klara att modern är borta flera månader, ska jag byta jobb, och sen så klart rena halvsovande kvasidrömmar som inte går att förstå nånting av.

Jag ligger där, försöker lägga mig skönt.
Platt på rygg, med bra stöd under nacke osv.
Slappna av.
Räkna andetag.
Bara till sju, det räcker.
Börja sen om på ett.

När jag lärde mig det tricket av terapeuten för länge sen sa hon att det är en intressant övning. Dels är det bra att träna sig i att slappna av och fokusera på andningen. Men det är även intressant att se hur länge man kan hålla på utan att man bara fortsätter räkna förbi sju, innan man kommer på sig själv och börjar om från ett.

Jag har ett annat problem.
Jag kommer aldrig till sju.
Ibland kommer jag ihåg att jag tänkt sex, men inte längre.
Oftast är jag någon helt annanstans i tankarna före tre.
Det bara snurrar och flyger och far.

Hjärntornado!

Skitstörande.

Knappt så jag vågar mig isäng nu.

Men egentligen vet jag vad felet är.
Hjärnan funkar för bra.
Jag har inte druckit rödvin på hela året.
Behöver stänga av hjärnan lite lagom.

Men näpps.
Så blir det inte.
Nu är det arbetsvecka.

(Dessutom har jag inget hemma... *s*)

Andas.

Sakta.

Djupt.

In.

Vänta.

Ut.

Paus.

In.

Stopp där, inte driva iväg åt det hållet nu!


Jag ska nog gräva fram min gamla CD som jag fick av samma terapeut, Kroppskänning av Ola Schenström. Sätta på ett avsnitt och sen sleep mode på stereon. Hoppas jag hittar den knappen till mig själv också.

1 kommentar:

  1. Det hoppas jag också. För din skull. Det finns inget värre än att inte kunna somna ordentligt. Som tur är, är det ytterst sällan jag upplever det, men hatar verkligen när det blir så. Ett tecken på att jag håller på att somna är när jag upptäcker att tankarna är helt sjukt osammanhängande och märkliga. OM jag vaknar till då brukar jag bli lite glad och tänka "ja se där, nu håller jag ju faktiskt på att somna". Det hjälper - konstigt nog....

    Håller tummarna för dig!

    SvaraRadera

....ja det är ju betydligt trevligare än att låta bli!