Blogga?
Jag?
Med ett liv att leva, 2 ex att parera och 4 kottar att uppfostra?
Jo tjena.......
2007-05-31
Snacka går ju
Nu har jag snackat för mina kollegor i två timmar oavbrutet. Om saker som är extremt ointressanta för ungefär alla i hela världen som inte var i detta konferensrum. Troligen ganska ointressanta för de som var här också, men de behöver tyvärr veta om detta för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.
Och i morgon ska jag göra samma sak, men om nånting annat.
Det kostar på att försöka göra sig umbärlig inför sommarlovet... ;)
Jag sitter och funderar lite på om jag ska skriva något om VVS. Och jag menar inte rörmokare alltså. Men njae, det får mogna lite...
Två timmar kvar till avfärd mot brännbollen. Ska försöka förbereda mig lite inför morgondagens snackande... och inför nästa veckas föredrag i Göteborg. Det blir tydligen fullsatt. 50 pers, inte jättestort men ändå ganska stort. Den största samling jag pratat inför utan att veta något om någon i publiken. Lite pirrigt, men ska bli kul. Min största oro är att jag ska snacka för mycket... Och att demospöket ska slå till så klart... Försöker finslipa på detaljerna så att inget kan gå fel. Men det kan det ju alltid iallafall...
2007-05-30
Lunch, rigg och antaganden
Jag har ätit lunch idag. Det var spännande... Och det var riktigt trevligt. Överraskande trevligt skulle jag vilja säga. Men det kanske tas emot fel nånstans. Men jag menar ju bara att jag själv försökt ta ner förväntningarna lite, eller inte riktigt tänka alls. Försvarsbeteende? nähe.... *s*
Rigg
Nu är jag på väg till dagis för att hämta barn, åka hem, byta skor framför allt, åka vidare med barnen (en del av dem iaf) till mina föräldrar för att jag ska klättra upp i masten igen. Denna gång för att utföra ett ganska avancerat byte av riggbultar. Det ska också bli lite spännade! Förhoppningsvis överlever jag och lyckas ta lite bilder på det som jag kanske kan visa här.
Antaganden
Vad jobbigt man gör livet när man börjar anta saker. Antaganden om andras åsikter, reaktioner, förväntningar, känslor...
Hur mycket energi går inte åt till att parera för andras antaganden, hur mycket energi går inte åt till att försöka hantera sina egna mer eller mindre ogrundade antaganden?
Ser människor omkring mig som spenderar grymt mycket energi på detta. Och jag är väl troligen inte mycket bättre själv.
Kan skriva av mig i en timme om det här, men orkar inte sätta ord längre.
Suck.
Återkommer - om jag kommer ner på kontrollerat sätt!
För sent
I morgon (läs: idag) ska jag äta lunch. Det ska bli spännande...
Återkommer nog i ärendet.
God natt Sverige, var du än är.
2007-05-29
Dagen efter
Eller ja, det blev det redan i 35'e minuten, när 0-1 blev 2-1.
Nåja, fotboll är definitivt inte hela världen. Så nu är det full fart tillbaka till mina hektiska dagar fram till Mitt Sommarlov http://mittsommarlov.blogspot.com
2007-05-28
Fotboll DIF-AIK
2007-05-27
Åh en sån karl!
Det här var inte riktigt vad jag behövde inför sista tokrusningen på jobbet före sommarlovet.
Ska ta några alvedon och dricka min C-vitamin, dricka mycket vatten. Tror på att skölja bort bacilluskerna.
Och visst f-n, om två timmar kommer modern till barnen hem... Då ska lite brunch ha dukats upp eller nåt sånt.
Det tjuter i öronen för att högtrycket i huvudet triggar tinnitusen.
Näsan pendlar mellan att vara helt igenkorkad och att rinna som om nån öppnat alla kranar.
Ögonen geggar.
Kroppen är frusen och kraftlös.
Bacilluskerna kör chickenrace mot ett antal klaner av pollen i min kropp. De tävlar om vem som kan jävlas mest med mig. Ibland krockar de, vilket tyvärr inte gör saken bättre.
Åh en sån karl!
2007-05-26
Grannar i Vintergatan

Språkligt förfall
Vårt språkliga förfall får ändå pumpen att slå på lite.
Messerschmidt, Jungfru, Jobbig-jävla-petimetrig-mr-know-it-all.
Det är jag.
Nu ska jag heja på Carolina i sjukampen.
2007-05-25
Oengagerad
Det finns så mycket som jag - egentligen - bryr mig om och upprörs av.
Stackars lilla Madeleine.
Oroar mig för flygstrejker till jag ska till Finland.
Oroar mig för tågstrul till vi ska till Göteborg.
Garvar skadeglatt åt den obetänksamme italienaren.
Fundersam inför tredje sonen börjar skolan i höst.
Besvärad av att inte veta hur barnen vill fira mor på söndag.
Men det får ändå inte plats att uppta tillräckligt med neuroner för att engagera...
Nu finns bara plats för Här & Nu.
Här.
Nu.
Andas.
Fredag hela veckan
Tycker fortfarande det är nåt sjukt med klockan. Visarna går sakta, men ändå springer veckorna förbi.
Intet nytt under solen.
Väntar fortfarande på inspirationen till att skriva något intressant.
Till dess får jag väl acceptera att rasa på bloggportalen blottoplist blogflux nyligen knuff och alla andra.
2007-05-24
Mycket tänkt, inget på pränt
Knappt hunnit tänka, efter vår avbrutna förmiddag.
Men en del har nog ändå tvingat sig in. Orkar inte försöka formulera nånting nu dock.
Så jag har lekt lite ikväll istället och fixat en snygg (eh?) bild till min blogg!
Det var skoj.
God natt Sverige, var du än är.
Även solen har fläckar *asg*
Nu är det inte lika kul som igår.
Var hos vår kära terapeut i fm, och kom in på bodelning.
Tänk vad underbart det är med pengar.
Och vi hann inte avsluta och försöka komma till en stund av samförstånd och fyllande av halvtomma glas till halvfulla. Terapeuten fick besked om att hennes far troligen inte har långt kvar, så mitt i kaoset fick vi lämna det där vi var. Men det är sånt som händer.
Nu är det jävligt halvtomt iallafall.
Tyvärr fick vi inte heller tid att prata om gårdagkvällens stora tilldragelse. Well well.
Måste jobba på, ville bara skriva av mig en gnutta.
Fotbollskväll (forts)
Men jag drack lite öl och såg tre mål i periferin :)
Jobbar på med att skrika domarjävel.
2007-05-23
Glaset ÄR halvfullt!
Jag tror inte jag skulle orka en dag, i ett liv med halvtomt glas.
Jag tycker så innerligt synd om människor med för mycket luft i glaset.
Det måste vara så tungt...
Att alltid bara höra det negativa.
Att alltid sakna en guldstjärna när man fått ett djuprött hjärta.
Att alltid säga "Typiskt mig" om man har lite otur.
Att alltid vänta på vad som ska gå fel när allt går bra.
Att alltid ta komplimanger som mutförsök.
Det finns hur många böcker som helst skrivna på temat självkänsla och självförtroende och väx i dig själv och så vidare.
Är jag smart och vill tjäna pengar så ska jag nog skriva en jag med.
Marknaden är outsinlig tycks det.
What a waste!
Alla dessa underbara människor, som glädjer oss andra, som skapar och uppfyller, som känner och lever!
Men som låter all energi som annars skulle få dem att tindra så ljuvligt oemotståndligt istället förmörka deras livslust och glädje till varandet.
Alla er vill jag ge en stor stor stor jättekram och dela med mig av mitt halvfulla glas.
Ju mer jag häller ur mitt eget till era glas, desto fullare blir ju även mitt glas.
Kom och drick, just nu är det så halvfullt det kan bli.
Fotbollskväll
Champions League final i Aten mellan Milan och Liverpool.
Sitter på tåget nu, ska passera affärn för att köpa lite folköl och snacks. Inte tåget till Aten alltså. Tåget hem till tv'n.
När jag kommer hem har exet lovat att barnen ska sova och sen ska hon direkt iväg på en dejt.
Ska träna på att rapa o fisa lite, och svära åt domarjäveln.
Spännande.
Fortsättning följer.
Andas
Efter tillräckligt lång tid av nötande äter det sig inåt.
Kaos inuti mig.
Jag har lite för länge tänkt att det är lugnt, jag har koll.
Dags att vända fokus inåt igen.
Det är så lätt att följa omgivningen. Nu finns ju till och med vetenskapliga bevis för hur det fungerar, med spegelneuronerna.
Men nu är det dags att köra min egen väg igen. Andas. Låta mig själv njuta idag. Fokus.
Var är jag? Vart är jag på väg? Vart vill jag vara på väg? Hur ser vägen dit ut? Vilken väg vill jag ta dit?
Gör saker för min egen skull. Hur mår jag bra?
Det var dagens pep-talk. Nu hoppas jag att jag är redo för kaoset som väntar.
2007-05-22
Hej Hudhunger :)
Sisådär
Idag är lite sisådär
Fnular lite här
Ältar där
Är
Det här
Känslor som bär
Mot en fullständig misär
Nej snart är jag åter där
Mitt i den positiva air
Där jag kanske sånär
Möjligen blir lite kär
Då stillas ett begär
Av känslor som skär
Rakt genom min här
Denna mur jag bär
Som kväver den sfär
Den finns just där
Människors hjärta är
Men när...?
2007-05-21
Bättre dagis åt barnen!
Det går inte att jämföra med det vi tittade på härom veckan, när även dottern var med, tyvärr.
Det här var ett dagis. Barn som sprang och lekte, fröknar som verkade engagerade, stora inbjudande levande lokaler. Stor gård med sandlåda, gungor, gräsmatta, litet skogsparti och öppna ytor.
Det ligger längre bort från tåget än det andra, men närmare skolan, och det känns som om det inte är någon tvekan om att detta får bli dotterns dagis.
Känns jätteskönt, efter det nedslående besöket på det andra dagiset! Jag var ju rädd att det var så det blev när man flyttade närmare stan, då ligger dagiset inklämt i en gammal lägenhet och har en liten inhägnad gungställning ute på gården mellan husen. Hua! Det var lite rumänskt barnhemskänsla där faktiskt.
2007-05-20
Something's Gotta Give
Underbar romantisk komedi.
Lite hoppingivande trots allt. Jag har 30 år till på mig...
Njuter
Nu finns inget i yttre världen som kan störa. Orkar inte riktigt engagera mig...
Vi ses nästa vecka!
Ljuva vårsol så skön du är
Jag tror nog jag är lite kär
Men jag vet inte alls vem det är
Min själ så med känslor när
Är det hon alldeles här
Eller någon långt bort där
Jag sliter mitt hår och ljudligt svär
På mina förvirrade sinnen det tär
Att jag mig aldrig nånsin lär
Men nej - just nu, just här
Det är Livet, jag i mitt hjärta bär
2007-05-19
Röd-grön-(blå) röra
Det Nya Arbetarpartiet - Det Nya Miljöpartet - Moderaterna
En rödgrön röra, som han så skydde efter en valförlust under 90-talet, har blandat in sig i hans eget parti...
Vad enkelt det var förr, när rött var rött och blått var blått och grönt var lite lätt obskyrt.
Outgrundliga äro....
Se även mitt tidigare inlägg om relativistiska färgfunderingar.
2007-05-18
Hektisk transportsträcka
Det känns som en lång transportsträcka av bara väntan, för att kunna sätta igång det nya. Bo in oss och fixa till det där, börja bygga på något varaktigt. Vi har länge nu bott på undantag, utan engagemang och bara för att ha tak över huvudet om natten. Och ett juste bredband så klart. Det har varit minsta motståndets lag som gällt rakt över. Inte roligt för oss och ännu mindre roligt för barnen.
Det är nu 3½ vecka kvar till vi ska ge oss iväg på seglingen ner till Holtenau i Kielkanalens mynning. Riktig gubbsegling. Skeppare, son och sonsöner.
Det kanske är en bra övergång, inför singellivet?
Fram till dess ska jag hinna med att sjösätta båten, hitta dagis till dottern, jobba en vanlig vecka, gå på fotboll med kollegor, ha stor brännbollsturnering med många hundra kollegor, åka till Joensuu i Finland på möte några dagar, fira nationaldag, åka till Göteborg för att hålla föredrag och gå på Liseberg med familjen, heja på sonen på Minimaran, bodela, packa mitt pick och pack...
Ok. Inte så mycket transportsträcka.
Det är väl bara i vardagens små stunder som det ibland känns - fan är det inte dags snart!!??!!
Men nu är det piano!
Fredagkväll. Njutit en hamburgare gjord på kött från lyckliga gotländska kossor. Fast nu är de nog inte så lyckliga. Men de var nog lyckliga. Tills någon kom med någon form av vapen/verktyg för att ta livet av dem, när de var i sina bästa år. Låter verkligen som lyckliga kossor. Men innan den där personen med det där verktyget kom fick de iallafall strosa omkring och äta gräs. Som kossor gillar. Sen fick de gå in i nån sorts fålla. Anyway. Köttet flögs inte så långt, det var ju inte flygfotogenslukande uruguayanska kossor. Så nu har jag gjort en insats för kommande generationer! Genom att äta en bit lycklig gotländsk kossa.
Jo som jag sa - fredagkväll. Njöt burgaren på balkongen, sitter kvar där med en öl brevid.
Nice.
Trevlig helg!
Relativistiska färgfunderingar

Det är inte så blågrått längre.
Det verkar vara rödare än någonsin.
DN rapporterar om en opinionsundersökning av Synovate Temo, som visar på att det skulle bli röd majoritet i så gott som hela landet om det var val idag. Nu är det ju inte val idag, så egentligen är ju sådana undersökningar ganska ointressanta. Möjligen kan de visa på ett visst mått av missnöje, men inte mycket mer.
Även om missnöjet i detta fall verkar vara både stort och kompakt.
Fredrik Muminpappan Reinfeldt jobbade stenhårt för att få oss att tro på det nya arbetarpartiet. Men nu verkar det som om det mest var ord, det blev inte så röd mumin som många verkar ha önskat sig...
Nåväl, vår nyblivna superstar Fredrik har ju varit och solat sig i den kaliforniska stjärnglansen.
Analogierna mellan Fredde och Arne blir riktigt - eller nej bara nästan - lustiga i SvD. Båda är broilers. Arnold gymbroiler från Österrike, Fredrik mufbroiler från Svedala. Och nu är de båda ledare med retoriska brister som kompenseras av närkontakt med folket. Stackars Filippa kommer ju inte få sova en blund hemma i Täby / Sagerska när maken kommer hem och är alldeles lyrisk över sin nya kompis - de ääär ju så lika och har så mycket gemensamt!
En annan österrikare, som så småningom gav amerikanerna möjligheten att bomb en tredje österrikare back to the stoneage, sade många kloka saker. Den mest kända är troligen att Allt är relativt. Det märks onekligen i samband med att Freddie goes west.
På en knapp vecka har han blivit en miljöprofil utan like.
Allt ÄR relativt.
Fredrik och hans anhängare har alla blivit väldigt färggranna denna vecka. De är gröna så det sprutar upptäcker vi. De är dessutom knallröda. Snudd på att de skulle bli föremål för lite NSA-övervakning om de bedrev sin svenska politik over there.
Nog orerat om färgskalor och likheter mellan våra politiker.
Det viktiga nu, är väl att det kommer något gott av denna tripp? Annat än att Fredrik och därmed hela Sverige fått lite läcker kalifornisk solbränna.
Har vi nu en gräddfil in till Vita Huset?
Har Fredrik bytt provata mobilnummer med Arnold?
Kommer guvernören hit? Och blir det då för att göra mer än att sola sig i Sandhamn?
Kan Sverige efter detta möte ta upp lite mer brännande frågor?
Jag tror mycket väl att denna tripp kan användas i framtiden. Men det går ju inte av sig själv.
Upp till bevis! Du har världens läge!
Låt inte detta bara ha varit en social ping.
2007-05-17
Anti
Vet inte riktigt anti vad.
Kanske helt enkelt bara är låg.
Är det då det är dags att sova?
Drygt ½1. Låg. Trött. Sova? Låter ju onekligen logiskt.
Ska göra det.
Men kunde inte låta bli att säga
AntiSådeså.
2007-05-16
Revolutionerande verktyg
Så denne Patrik Wallström skapade en unikt klurig liten finess som gör att om man bara lägger in en liten bild på sin websida/blogg så kan han berätta allt om eventuella myndigheters besök.
Tydligen använder bland andra "Gyran" som driver fildelningssajten Swebits denna tjänst från Patrik Wallstöm. Enligt "Gyran" har FRA varit inne på hans sajt och snokat. Och FRA är ju allmänt kända för att luska och gräva, vilket är jätteläskigt för den personliga integriteten. För alla som driver semilagliga sajter på nätet alltså... Hemska FRA. De vill skapa ett svenskt Echelon. Men som alla så fint säger - har man inget att dölja så....!
Och SÄPO har varit inne på Motkraft. Extremt överraskande.
Det allra lustigaste i detta.... är att när jag börjat blogga för några veckor sedan och var nyfiken på vilka som tittar in och från vilka länkar, lade jag på varje sida in en liten bild som ligger på min webserver, och med en pyttesnutt javascript som även skickar med sidan surfaren kom från. Inget flashigt gränssnitt alls, men en baggis att implementera. Troligen har Patrik snyggare gränssnitt iallafall...
Det är ingen som berättat att alla smarta bloggräknare och liknande använder exakt samma teknik?
Men det är klart - att highlighta besökare från fra.se, staten.se, bigbrother.se, regeringkansliet.se gör ju det hela lite mer spännande...
Fler stockholmare åt svenskarna!
Alla som letat bostad vet ju att det saknas en del...
Så vill de börja bygga - sätt fart! Finansiering och andra petitesser har de ju sagt att det ska lösa sig, och säger våra kära förtroendevalda det så är det ju så.
Sen att kombinera visionen om ett fossilbränslefritt Stockholm med slopandet av miljökraven för staden... Det är ju mumsmums för eventuell opposition som vill ha nåt att hugga på.
Värnplikt blir Värnomduvill
Ja man kan ju undra lite vad "plikten" gjort för nytta de senaste årtiondena.
Försvaret har konstant dragit ner, och den klick som tycker att gröna kläder och pangare är det bästa som finns är av någon anledning tillräckligt stor för att vi ska kunna inbilla oss att vi är trygga och skyddade.
Jag tänker på alla dessa stackars pojkar under åren som inte haft samma förkärlek, och inte lyckats komma på någon tillräckligt bra nedärvd sjukdom för att slippa var med om utvecklingen från pojke till man.
De sätts i fängelse.
Hur bra hade de varit på att skydda alla svaga svenskar när de uppenbarligen inte enbart saknar motivationen, utan dessutom är uttalat negativa till att fullgöra sin medborgerliga plikt?Så negativa att de hellre tillbringar en tid i fängelse och blir stämplade för livet än anamma den militära synen på hur konflikter skall lösas.
Det känns lite konstigt det här, det är liksom lite bakvänt. Högern talar ju generellt om starkare försvar. Nu vill de tagga ner. Iallafall Mikael O.
Men det är en bra tanke!
Sossarna borde också inse det, men som ledare av oppositionen får man aldrig applådera styret. Så de hittade sin egen vinkling på det hela. De målar upp Odenbergs förslag som ett första steg mot en yrkesarmé. (DN) (SvD)
Miljöpartiet verkar tänka längre än till det schablonmässiga ställningstagandet mot styret. De applåderar.
Hur det än går med förslaget och så småningom ett eventuellt genomförande, så är det ett intressant inlägg! Det sparkar lite liv i en debatt som varit lite för sovande.
Själv hade jag tillräckligt med dåliga gener för att slippa cellen.
Jag blev aldrig en man. Vare sig genom att lära mig dela tält med andra man-wannabes eller hur man oljar en pipa. Eller vad de nu gör.
Eller som jag halva livet skämtat om mönstringen - De konstaterade att jag redan var en man.
Att jag fortfarande på mitt 36'e år har lite svårt att se mig själv just som en "man" är en annan fråga som jag kan ta upp senare, så länge kommer alla som inte håller med mig i detta inlägg lustiggöra sig över det. Sånt man får bjuda på.

2007-05-15
Göteborgstrippen spikad!
Jag ska ner och hålla ett föredrag som definitivt ingen som läser den här bloggen är intresserad av...
Jag har tidigare hållit detta föredrag i Stockholm, och nu vill de ha ner mig till Göteborg också alltså.
Eftersom jag gör det lite halvt på fritiden så får jag ta med mig barnen och deras mor dit :)
Vi ska bo på flotta Gothia Towers och dagen efter föredraget gå på Liseberg.
Åker X2000 ner på torsdag morgon och tillbaka fredag kväll.
Det ska bli kul!
Dessutom känner jag mig ju lite stolt att de vill höra mig prata.... ;)
Jakob Hellman och Etnologi

Nej aldrig då.
Det är en lite intressant känsla - i sin tragikomik - som infunnit sig. Det är egentligen inte en dålig känsla, och borde inte vara så jobbig heller. För det är något bra.
Min ungdom kännetecknas för mig av att ha varit Kompisen. Till alla mina tjejkompisar som sakta växlade under åren. Det gav mig väldigt mycket, det har format mig till den jag är idag; en kille (jag vet - man!) som faktiskt har ganska bra pejl på sin omgivning och då framför allt den kvinnliga delen av omgivningen. Det är bra.
Jag hade faktiskt någon enstaka killkompis, men det var nog mest för att man skulle det, så jag försökte jag med. Men allvarligt talat - hur kul är killar? Jag har aldrig riktigt förstått charmen med såna som jag.
Sen fick jag en liten timeout på en sisådär 15 år, när jag var mer än kompis och det ramlade ut kottar till höger och vänster från den ena och sen den andra sambon.
(Helt underbara och fruktansvärda älskvärda kottar ska jag tillägga, så ingen tror att det bara är något i periferin för mig.)
(Helt underbara och fruktansvärda älskvärda sambor ska jag tillägga, så ingen tror att de bara var något i periferin för mig.)
Under åren har jag som alla andra fått börja lära mig ett och annat. En del om mycket, men mest om mig själv. Som tur är. Och faktiskt mycket om andra också. Kanske rent generellt om människor.
Jag känner lite att jag är tillbaka efter min timeout. Killkompisen till tjejkompisarna. Fortfarande måste jag erkänna att killar, eller män som de heter nu för tiden, inte gjort något större intryck på mig. Även om jag rent relationsmässigt tror det bästa vore att konvertera. Synd bara att jag inte verkar ha några anlag för att funka den vägen. Nåja, det var inte det jag skulle prata om nu.
Det är så otroligt fascinerande med människor. Hur de fungerar och vad som får dem att ticka. Vad som får dem att hicka. Vad får det att klicka och när uppstår en spricka? Mellan pojke och flicka...
Hur kommer det sig att en förödande majoritet av alla människor ägnar så stor del av sina liv åt att fokusera på sina (inbillade) brister? Och fokus ligger inte på att korrigera eller acceptera eller maskera bristerna, utan enbart på att mer eller mindre medvetet grotta in sig i dem. Det är ju så synd! Ett sånt slöseri med energi och kraft och tid och all denna kärlek som inte får plats för att ångesten tar sån plats! Ibland när jag ser sånt på för nära håll börjar jag stilla för mig själv gråta. Det är så synd.
Etnolog. Det om något är mitt kall. Nej, det var lite krystat. Inte kall. Men min själ brinner nog lite där... om den är förmögen att brinna. Även det tvekar jag ibland över. Men det är väl klart den är. Fan vad blygsam och rädd för stora ord jag blivit. Ska skärpa mig.
Jag fick idag glädjen att säga några snälla ord till en vän som tyckte det var jobbigt just idag. Det är så lätt ibland! Jag ser min vän, känner med henne (honom? nä, vad trodde du *s*) och säger bara vad jag känner och tänker. Och det värmer och gläder. Vad enkelt. Men ändå inte.
I de allra flesta situationer är det svårt att skita i prestige och förväntningar och kliva ur den allmänt accepterade rollen för sammanhanget. För mig är det så. Det är väldigt få situationer som jag enligt mig själv har svårt att finna mig i, men de kommer alla med en vattenstämpel över verkligheten som definierar ramarna, jag förväntar mig att följa vissa mönster. Dessa mönster byggs upp både av andras förväntningar och mina egna fördomar om vad situationen kan acceptera av mig.
Som jag tidigare varit inne på ger mitt jobb inte särskilt mycket utrymme för att känna något kall eller ens att brinna för det jag gör. Det är klart att funderingarna kommer... Om det var så enkelt att ge så mycket till min vän idag, varför inte satsa på att sadla om helt och gå åt det hållet... Ja, jag vet inte. Trygghet? Vilket ju bara är ett snällare ord för feghet.
Tryggheten är viktig. Jag vet att det jag gör idag gör jag bra, även om jag gör andra saker bra också. Jag har en bra lön, och en massa barn att försörja. Inte läge riktigt, känns det som. Dessutom ska det krävas väldigt mycket mer tanke och motivation för att nu gå en annan väg. Jag stänger ingen dörr, det har jag nog aldrig gjort i mitt liv, det är så definitivt, och har jag det så är det väl just den dörren jag ändå gått igenom kan jag tänka mig.
Jag börjar tappa tråden lite och vet inte helt vart jag är på väg.
Men jag har fått tänka idag. Jag gillar att tänka. Jag gillar att känna. Jag gillar mina vänner. Alla från "exet" till "prospektet". Det är skönt att känna att jag kan bry mig om människor! Och inte bara för att jag är så nära dem att jag "måste" bry mig om dem. För att jag vill bry mig.
Jag vill fortsätta bry mig.
Jag vill finnas där när jag behövs.
Jag vill fanemej till och med vara Jakob.
Just nu är jag där. Och trivs ganska bra.
2007-05-14
Måndag hela veckan
Fast det känns lite mer som Fredag hela veckan, för det är på fredagarna som jag brukar hajja till och konstatera att ännu en vecka gått.
Det är väl bra att tiden går och vi närmar oss sommaren med stormsteg. Men jag blir inte riktigt av med känslan att jag inte hinner med! Det måste vara nånting jag missar. Vad är det jag borde gjort som jag inte gjort.
Lämna barnen? Nej de är på dagis/i skolan.
Tvättstugan? Nej jag har rena underkläder på mig.
Deklarera? Jo lite sen, men ska lämna in den idag.
Fixa pass? Fixade.
Jobba? Sitter på bussen nu.
Leva? Ah - visste det var nåt!
Nej, det är inte så illa. Livet träder in i olika skeden. Just nu är det ett skede av transition, och då får det kännetecknas av att fokusera på att få transitionen att funka.
Jahapp! Så var det dags för en arbetsvecka! Nej! Det är ju bara ett par dagar. "Oj, hur ska jag då hinna med jobbet?" -tänker han, istället för "Ah, vad mycket tid jag får att vara ledig!"
2007-05-13
On Top of the World



Informationssamhället, Bloggalenskapen och Hjärnöverhettning
Och han lyckades. Visserligen var han säkerligen inte tungan på vågen som fick informationssamhället att skapas. Men jävlar vad han lyckades. Cred.Information at your fingertips.
Läser i Svenskan...
Med datorn i knät tittar vi på tv, lyssnar på musik och svarar på sms.och inser att det är precis så jag sitter, inte alltid, men troligen majoriteten av kvällarna hemma. Och just nu. Men jag kan även utan att överdriva lägga till
borstar tänderna på barnen, mailar, springer till tvättstugan och passar på att ringa det bortglömda samtalet, bloggar om nåt jag blev förbannad på, lägger barnen, msn'ar med exet, pappa och sonen, kör en diskmaskin.Är det inte underbart?
Kunskap är makt. Jag har sån makt! Jag kan göra vad jag vill, jag kan veta vad jag vill, jag fyller huvudet med kunskap! Det måste vara värdefullt! För kunskap är makt. Det berättade elevorganisationen eller om det var SSU för mig för hundra år sen.
Kunskap är stress? Kunskap om "allt" ockuperar mina neuroner så att jag inte hinner känna? Information är självförsakande? Information om 100 verkligheter tränger bort min verklighet? (SvD)
Jag måste fortsätta citera. För det är ju ganska sjukt.
I genomsnitt har vi har åtta fönster öppna samtidigt på våra datorer och blir avbrutna var tredje minut.Och vi besitter hjärnor som utvecklats under millenniehundraden och årmiljoner...
Vi hänger inte med! Ok, det kanske är jättebra träning för våra hjärnor som ska se till att vi kan skydda oss mot faror och att vi kan vara tillräckligt smarta för att fånga mat. Eller inte.
Jaja, nu tycker säkert alla som läser att den där killen som skriver den här bloggen måste vara nån efterbliven sak som inte ens klarar av lite normalt surfande medan han jobbar. Det är jag säkert. Det bjuder jag gärna på.
Men inte nog med att vi galet belastar våra egna hjärnor. Vi gör det dessutom mot våra barn. Om man inte aktiverar barnen non-stop är man en dålig oengagerad förälder.
Men egentligen är det väl snällt av oss att förbereda de små liven på vad som komma skall.
Jag ber en liten bön... och skickar den till Redmond... Må Bills nästa vision vara
Relevant Information at you fingertipsEller tillgänglig på något annat sätt. Men det där filtret saknas...
Alla bloggar taggas med Etiketter för att bli lättare att hitta för de som är intresserade. Detsamma börjar hända med nyheter i pressen på nätet. Allt detta hjälper oss.
Men hinner det bli tillräckligt användbart innan våra stenåldershjärnor brunnit upp?
Vi uppfinner nya begrepp för att förklara vad allt detta gör med oss. Panikångest. Väggen vi alla går in i till höger och vänster. Klimatångest efter alla larm och våra egna upplevelser av klimatförändringar.
Jag jobbar med teknik och främst informationsteknik. Och ofta längtar jag tillbaka till en tid jag inte ens upplevt, tiden när saker var tvungna att ta tid. Saker fick mogna. Man fick fundera på saker innan de hunnit passera bästföredatum och något nytt gällde.
Extremt retro nu, jag medger.
Men det finns en annan väg också. En annan väg än att hoppas på 3'e världskriget som kommer ta livet av all modern teknik och "bomb us back to the stone age" som jänkarna säger när de vill berätta om en ny häftig puffra de hittat på.
Det finns en annan väg. Låt oss använda tekniken till att filtrera åt oss. Låt oss ta det lugnt. Låt oss strosa barfota i gräset. Låt oss känna solen. Låt oss lyssna - på riktigt - på vår älskade medan hon berättar om en dröm. Låt oss se - på riktigt - våra barn när de leker.
Låt oss vara, medan agenter skummar våra 100+ dagliga mail för att plinga på oss bara om det är så akut att det inte kan vänta. Låt oss själva välja vad agenten ska tycka är akut. Och fan vet om den som bygger agenten inte i hemlighet ska lägga in pi-faktorn i tröskelvärdet för vad som är akut. Så att det måste vara minst 3 ggr så viktigt för att jag ska bli plingad.
På något sätt måste vi ha en agent vi kan lita på. För vi kommer inte, och kan inte ens idag, hinna hålla koll på allt vi blir överösta med. Informationen finns, och kommer inte minska. Och vi kommer inte, förutom i extremfall, vilja vara utan informationen. Därför måste vi kunna lita på agenten, för att kunna slappna av och gräva med tårna i sanden utan att känna att vi missar saker.
Nej. Jag jobbar inte med en sådan agent och försöker kränga den nu. Men fan jag kanske ska sadla om och fokusera på det. Jag vistas i en branch som ger föga utrymme för att drivas av sitt kall, men här skulle jag nog kunna det. Suger på tanken ett tag. I morgon ringer jag Bill. Fast det verkar svårt för Kall i den här branchen som sagt... Ännu en grej Gud Bill sagt
In this business, by the time you realize you're in trouble, it's too late to save yourself. Unless you're running scared all the time, you're gone.Eller så ringer jag honom nästa vecka, i morgon ska jag stänga datorn och träffa de minsta systerbarnen och klättra i masten för att dra ett spinnaker-fall. Inför seglingen med far och söner till Kiel. Vi kommer ha med oss, förutom en massa annat, 4 mobiler och 4 bärbara datorer. En extra WLAN-antenn över däck för att säkra kontakten med omvärlden när vi ligger i hamn. Suck. Lev som jag lär Jonas!
Men i morgon är det piano.
Kan ni andra vara mina fingertips under tiden?
2007-05-12
BlogTopList
Mobilförbud?

2007-05-11
Fredrik solar
Mr MCP
Har suttit hela fm och kört förtest så gott jag kunnat. Men det finns ju alltid annat att syssla med...
Men jag klarade det!
78% och gränsen var 70%
Hur nördigt det än må låta med Microsoft Certified Professional inom Microsoft .NET Framework 2.0 Windows-based Client Development så är det ändå jävligt skönt att ha klarat testet. Och eftersom det nu råkar vara i denna branchen som jag ändå jobbar, så är det väl lika bra att göra det bra! ;)
Freeeedag!
Utförsäljning till varje pris
Det verkar som om alla som alla som har en gnutta förmåga att fatta beslut baserat på bakomliggande fakta nu blivit totalt överkörda av de som istället för fakta väljer att stånga pannan blodig in i väggen för Den Stora Ideoligins skull.
(m) = vi gillar att sälja ut.
Det vet ju vi alla, oavsett partisympatier.
85% av personalen säger tvärt nej.
Rektor Dellström och ekonomilärare Byström som bestämt sig för att driva skolan privat har fått massiv kritik som yrkespersoner.
Oppositionen bojkottade mötet där beslutet fattades.
Moderaternas alliansvänner bojkottade alla mötet.
Kvar fanns (m) som ju härjar fritt i kommunen.
Dellström och Byström kommer med all sannolikhet kunna göra sig en rejäl (!) hacka när de bestämmer sig för att sälja denna stora skola på den öppna Marknaden för gymnasieskolor.
Att bojkotta möten tycker jag personligen är att svika sin plikt som förtroendevald. Men jag är också övertygad om att i det här läget fanns ingen chans till vändning hur som helst, processen har ju länge pågått.
(m) hade bestämt sig, och de har majoritet.
Då är det lätt att argumentera att de gick till val på utförsäljningar, och de fick majoritet, alltså vill folket att allt ska säljas. Dags att sälja ut kommunfullmäktige snart...?
Att (m) fick sin majoritet har ju dock väldigt lite att göra med löften om att sälja allt, inklusive väl fungerande kommunal verksamhet. Att (m) fick sin majoritet har att göra med att människan är ett vanedjur, och vi ser hellre något bekant halvdant, än vi riskerar att våga byta ut det och och göra en positiv förändring.
Det finns en öppen marknad för skolor.
Är inte skolor till för att utbilda nästa generation så att vi kan hålla vårt land välmående? Trodde jag. Vad gott kan det ge våra ungas utbildning av att skolorna förutom utbildningsinstitutioner nu även blivit spekulationsobjekt?
Det argumenteras om vinstintressen och vinna pengar gör man bara genom att driva en sprudlande och positiv verksamhet osv.
Men resonemanget går inte helt ihop mellan mina öron.
Jag får väl gå en kurs. Jag har hört talas om en driftig ekonomilärare på Tibble Gymnasium...
DN2, DN3, DN4, DN5, DN6, DN7
2007-05-10
Certifiering i morgon
I morgon gäller det. Något så spännande och nyttigt för världens fortlevnad som Microsoft .NET Framework 2.0 Windows-based Client Development Exam 70-526 skall jag försöka certifiera mig i hos Cornerstone i Mörby.
Men jag kan ju inte plugga. Jag kan bara fatta saker och klara dem, eller inte fatta och inte klara.
Förra certet - som enligt uppgift ska vara svårare - klarade jag. Trots att jag pluggat en bråkdel av en del kollegor. Ja ja vi fungerar uppenbarligen olika. Visst är det skönt att slippa råplugga och bara kunna ta till sig saker. Men fan det hade varit bra om jag kunnat tokplugga in saker också... Ibland behöver man det.
Nåja.
Idag när sonen var på sin 6-års-inskolning tog jag med dottern och hälsade på hennes blivande dagis. Inser tyvärr att vi kanske blivit lite bortskämda med det dagis - personal, lokaler, omgivning - jag haft alla fyra barn hittills... Jag fick inget vidare intryck av dagiset idag.
Trist. Funderar nästan på att ringa andra dagis i närheten och höra om det finns någon chans att klämma in henne där efter sommaren...
I morgon ska jag faktiskt sitta hemma och försöka plugga under fm och exet ska ta med dem. Dotterna ska få hälsa på dagiset igen. Och exet ska få bilda sig en uppfattning om det också.
Sen är det äntligen fredag.... Jag hoppas verkligen att jag har ett cert (inkl cert-bonus från arbetsgivaren!) att fira, annars firar vi bara näst-äldsta sonen som fyllde 11 i måndags, men i morgon kommer till oss. Presenter blir det inte tal om. Han fick, och betalade delvis själv, värsta coola datorn för ett par veckor sedan redan.
Nu ska jag sova. Lite lätt tom i huvudet. Inga åsikter om nyheter har bitit sig fast. Ingen känsla i kroppen som skriker för att få komma ut. Inga människor i min närhet som betett sig anmärkningsvärt. Stilla liv helt enkelt.
Kvitter på tunnelbanan
Det sitter en tjej på nånstans mellan 17 och 28 år (suck jag måste vara skitgammal nu som inte kan avgöra närmare än så.... jobbade jag på systemet skulle jag begära leg iaf) som så högt hon bara kan utan att påkalla sig t-baneordningsmännen sitter och gullpratar med pojk(flick?)vännen i mobilen. Ååååh vad hon saknar honom (henne?) Vad länge det är kvar till ikväll... *suck* Hon räknar timmarna - och minuterna!
* Varför? Du sitter på tunnebanan - skicka ett sms istället (mms skulle inte funka vet jag eftersom hon försökte övertala vännen att skaffa 3 så att de kunde mms'a och videoprata hela dagarna)
* Därför! Passa på att njut, snart har de första 5 minuterna gått och ni börjar sucka när ni ser att den andra ringer...
BCF? Jag? Bara lite. Störtskönt.
Finfin arisk plantskola
Om de skulle få tillstånd och sedan även lyckas genomföra planerna alltså.
Tänk vad skönt det vore för barnen om de fick slippa att se svarta röda gula barn eller bruna ögon eller alltför lockigt hår eller harmynta eller potentiellt framtida sexuellt avvikande eller hemska tanke barn som kan bli vänstervridna eller har ett för alldagligt namn eller ett för fisförnämt namn eller har släkt på hospitalet eller ve och fasa barn med ett alltför fritt eget tänkande.
(DN) (SvD)
Själv har jag bekymrats över att mina egna barn gått på dagis i ett område som varit väldigt likriktat, svenska förortsvillor så långt Audin når.
Det känns jättebra att nu flytta till ett lite mer blandat område.
Och jag tänker fortsätta låta mina små barn titta på Lilla Aktuellt och mina stora på andra nyheter på vår public service tv. De ska få se hur det ser ut i världen. De måste få veta att det finns en annan del av verkligheten än just den i vår lilla klick.
2007-05-09
Göteborg har fattat
TV-licens och Toblerone är ingenting!
Men jag kanske kommer från en skyddad verkstad där allt sånt här blivit absolut big nono.
Fredrik Federley och 12% av hans riksdagskollegor har testat droger. Och i just FFs fall handlar det inte "bara" om lite hasch eller nåt kul gult piller, han körde på med kokain.
Jag tycker att obetalda räkningar hit och dit eller att man lånar lite pengar från firmakortet är ju inte så bra. Och det sänder inte rätt signaler osv osv.
Men i min värld är ju det löjeväckande att prata om, när man jämför med folk - som ju bör sända oss småfolk de där goda signalerna - som uppenbarligen tycker det är en fullgod ursäkt att säga att "det var på efterfest och omdömet var väl inte så bra".
Han fortsätter med att det var ingen höjdare - och inte för att han kunde tagit livet av sig eller andra, mer eller mindre snabbt - utan för att han knappt märkte någon effekt av att knarka!
Jag vet - kvällstidningar ska man aldrig ta på orden, och jag vet, som även jag nyss konstaterade, så är vi inte mer än människor.
Egentligen har jag inte ens lust att ha någon åsikt om FF och hans kollegor i riksdagen, utan det som förbluffar mig är medias viktande av "nyheter".
TV-licensen inte betald? UT!
Toblerone på firmakortet? UT!
Svart barnflicka? UT!
Knarkat och tycker det var ok? Kul, vi skriver nåt käckt om vår unga hippa politiker.
(SvD) (AB) (Exp)
Vi är inte mer än människor... eller?
Njae ok, några gör det iallafall.
Göran har bytt sida! (DN) (SvD) (AB) (Exp) (ImseVimse) (Greider)
Jag har en massa åsikter om det här. Tyvärr är det inte direkt någon som reser sig högt över de andra... Men jag spånar på lite.
Självklart rimmar det illa med socialdemokratins grundläggande ideologi att ta sig an lobbyuppdrag som ju genom sitt väsen placerar sig nånstans långt i utkanten av de demokratiska tankarna.
Självklart falnar bilden av Perssons socialdemokratiskt klarröda hjärta.
Självklart hade det varit mer stillsamt bekant och tryggt för arbetarrörelsen om han suttit på sin gård och med vänsterhanden lekt landshövding åt någon landsände.
Eller är han smartare än så?
Har vi blåögt dömt ut honom precis som han vill?
Jag är lite inne på linjen som Jenny i Expressen anför. Hur bättre föra den röda fanan vidare i topp än genom att efter ett liv av kämpande i de demokratiska korridorerna nu ta ideologin vidare till där den verkliga makten ligger? Föra budskapet vidare men på Marknadens eget språk.
Det är en intressant tanke tycker jag i alla fall. Även om den är alldeles för idealistisk och romantisk för att vara sann. Cynikern väcker mig igen.
Nåja.
En annan dag får vi prata om var den verkliga makten ligger.
Tragikomiskt

Mitt stora problem är att mina problem är så små att de inte betraktas som
problem, men de gör lika ont för det så sjung med!
2007-05-08
Glest med uppvaknanden
Mest glidit på alltså.
En sak har jag iallafall gjort.... Kontaktat gamla mäklaren för att få hjälp med deklarationer i morgon eftermiddag. Hua, det blir inte kul. Femtielva husaffärer och minst lika många reavinstuppskov... Och jag har ingen aning om hur mycket av det som herr Borg vill inkassera nu.
Förhoppningsvis vet mäklaren det, och förhoppningsvis är det inte så mycket.
Nåja, det styr jag inte över, och ska därför inte låta mig stressas av.
I brist på uppvaknanden får jag nog ta och gå och sova - tänk om några uppvaknanden faller över mig där?!?
God kväll!
Inskolningen igång
Är det Livet - eller vad? ;)
Inskolningen är igång. Sonen är lite blyg mot andra, vill inte riktigt prata, men är med på det de gör utan problem. Självklart fick vi (iallafall jag) börja med att skämmas över att jag missat att de skulle ha frukt med sig... Men han fick ett äpple av fröken. Annars är det väl pappa som ska ge äpple till fröken...
Det finns en kille där som vet allt om hur det funkar på 6-års, och kan inte sitta still. Ok, han får försöka ett år till alltså. Skönt att vår skola ändå är så dynamisk att han får möjligheten, och inte bara förpassas!
Nu ska jag strosa en stund.
Och fundera lite över Livet. Se om några uppvaknanden drabbar mig.
Det blir ingen sväng till "mentorn" i em, hennes pappa var akut sjuk, så jag får sköta funderingarna själv. Det blir nog bra det med.
PS - Naturligtvis kom nu inbjudan till mötet i Finland med förslag på samma dagar som jag var bjuden till Göteborg. Blä.
2007-05-07
Återvinning?

Vilken käftsmäll på alla oss som till vardags kämpar på med källsortering och återvinning och gör vårt lilla för att använda oss av de naturresurser som finns.
Det känns som sjuk science fiction.
Här står lite mer om öarna i Expressen, det brinner visst....
"Arbetslös" skriver också om detta. Jag kan inte sluta fascineras / skrämmas.
Inskolning på Byängsskolan
Men resten av veckan blir lugn - jag ska ha inskolning med sonen på skolan där han börjar 6-års i höst. Det är tisdag till fredag 9-11, så vi får väl se om jag åker in till jobbet efter eller om jag jobbar hemifrån på eftermiddagarna.
På torsdag ska jag ta med dottern så att vi kan hälsa på hennes nya dagis. Hon är lite lätt skeptisk till att byta dagis, så det blir bra att få komma och titta lite.
Men under inskolningen måste jag plugga också... På fredag eftermiddag ska jag skriva certifiering i något så spännande som MS .NET FW 2.0 Windows-based Client Development hos Cornerstone. Jag har inte öppnat boken än...
Nyss fick jag ett erbjudande om att åka till Göteborg i början av juni och hålla ett föredrag på Delphi-dagarna. I erbjudandet ingick att ta med familjen och bjuda dem på Liseberg...! Det vore alldeles perfekt, det är ju precis innan jag ska iväg och segla två veckor med småbarnens storebröder. Jag hoppas bara att det inte krockar med ett möte i Finland som planeras samma vecka.
Dags att plugga ett tag!
Regntunga skyar...
Kanske helgens förlustelser som tar ut sin rätt.
Men det är mycket som snurrar nu.
Kanske helt i sin ordning.
Flytt på gång. Osäker ekonomi. Otrygg dotter. Oviss framtid helt enkelt. Trots att jag inbillar mig att jag (vi) jobbar på stenhårt för att lägga grunden för en bättre framtid. Men alla förändringar är ju lite läskiga.
Kommer barnen hitta nya kompisar? Kommer jag hitta goda grannar? Kommer dottern acceptera nya dagiset? Kommer relationen till exet (exen) hålla sig på en lagom avslappnad och tolerant nivå? Kommer barnen trivas hos mig? Kommer jag trivas hos mig? Kommer någon annan trivas med mig? Hur kommer det gå när jag och de äldre seglar 2v med min far?
Många frågor.
Jag försöker andas och nyktert avslappnat se på det som händer omkring mig, och fokusera på en sak i taget och ta det för vad det är, och acceptera att vissa saker kan jag göra något åt nu, andra kan jag göra något åt senare, och vissa kan jag inte alls påverka.
Det går ändå ganska bra faktiskt.
Lunchen slut - dags att jobba vidare.
2007-05-06
Stilla söndag

Vi hade skitkul och min oro över att gå tillsammans med exet var helt i onödan. Skitkul, som sagt!
Vi blev så klart kvar sist, men det var ganska bra för att vi då fick tid att sitta och prata i lugn o ro med min kusin och hennes man. Bortåt 4 vinglade vi iväg till ett kebabhak och fortsatte ha trevligt. Efter taxi och kortläsarbekymmer kom vi så småningom isäng till fågelkvitter runt 5.
Så det har varit en dag i stillhetens tecken... Pizza till frukost/lunch och Bridget Jones i dvd'n.
Och i morgon är det visst måndag säger de. Oj.
2007-05-05
Barnfri och 80-talsfest
Vi ska på hennes 80-talsinspirerade fest, det nästanseparerade exet och jag.
Det är ju lite kul att klä sig "fult" som det begav sig.
Men om 80-talet nu inte är så mycket att återuppleva för mig...?
Jag vill definitivt inte se ut som då, vare sig för att det var särskilt representativt för det vi idag ser på som 80-talsstil eller för att det var lite kulfulsnyggt.
Dessutom lever jag ju med kartonger ouppackade till stora delar, och definitivt när det gäller kläder som eventuellt skulle kunna passat in på 80-talet...
Det är så mycket enklare för tjejer! Sno killens gamla collegetröja och klipp av kragen. Tupera håret. Et voila!
Men det ska bli skitkul att gå på fest! Jag kommer inte känna en fjärdedel av människorna, men det är ju bara kul! Extra roligt att få göra sitt första intryck som en halvengagerat förklädd 80-talswannabe.... hm.
Sen blir det så klart lite extra spännande att gå med exet. Men det är ju naturligt, vi känner mina kusiner tillsammans, och kusinens man är vår gemensamma sons gudfar. Det är bara att hålla tummarna att det går bra och vi har trevligt. Men det ligger ju helt i mina (och hennes så klart) händer, så det fixar sig nog.
Barnen lämnade jag i förmiddags till mina föräldrar för en tur med deras båt. Så jag kan komma hem när jag vill inatt... Skönt.
Det mest spännande blir att snygga som vi är ta oss in till stan och sitta nånstans och ta en fördrink/öl i vår utstyrsel. Men jösses Jonas, folk ser ju alltid konstiga ut.
Nåja, anyway, men men.
Börjar bli dags att leta upp ett tåg. Ha en suverän lördag!
Gummiklubba?
Tankar snurrar...
Flytt, segling, skola, dagis, deklaration, BCF, blogg, ping, inskolning, jobb, chat, ex, fest, familj...
Just det - jag ska på kusinens 40-årsfest i morgon. 80-talstema. Ojoj... hur ska det gå till?
Barnen ska ut och segla med mina föräldrar.
Någon som har en gummiklubba?
2007-05-04
BCF
Jag vet inte hur allmänt känt detta begrepp är.
Jag vill ju hävda att det myntades när jag för ett antal år sedan med några flickvänner (jaja, det heter tjejkompisar) satt ute och drack öl och njöt av att sitta och häva ur oss spydigheter om alla lyckliga jävlar som fanns omkring oss... (naturligtvis inte så att de hörde, vitsen är ju inte att vara elak utan bara att få gotta sig lite en stund i sin egen olycka).
Fast det har ju inte bara med sin egen olycka och andras lycka på rent relationsmässiga plan att göra.
Klassisk BCF-kommentar - "Se vad gulligt det ser ut..... Ge det en månad! *asg*"
Men det finns andra som hävdar att det är ett allmänt accepterat begrepp. Fast jag misstänker att det är mitt frekventa användande av uttrycket som fått dessa andra att börja tro att det är allmänt känt... hm....
Äh, jag har väl bara en släng av hybris.
Sånt brukar gå över!
(Detta var en gnutta BCF ;)
Att vara BCF är något man bara får vara när man själv är medveten om det. Är man BCF omedvetet är det rent destruktivt för en själv och med största trolighet kan man då inte heller vara det i sin egen lilla sfär, utan det kommer då gå ut över andra.
Att vara BCF är något man endast får tillåta sig under begränsade perioder. Att för länge befinna sig i ett tillstånd av BCF är urholkande för själen och livslusten.
Att vara BCF är något man måste vara fullt ut. Alla andra kombinationer - B, C, F, BC, BF, CF - är ofullständiga och ger inte någon positiv behållning, i dessa tillstånd överväger det negativa, aggresiva eller sarkastiska. Det är endast den kompletta och kontrollerade kombinationen BCF som ger den energi- och livslust-kick som man förtjänar.
För alla förtjänar vi den kicken ibland.
Pingfunderingarna fortsätter
Men det får mig också att bli så sur förbannad irriterad och uppgiven. Att det ska vara så enormt centralt att svara och höra av sig helt enligt mallen och spelreglerna.
Så f-n heller.
Vill jag ta kontakt gör jag det.
Vill jag vara reptilsnabb på reply-knappen så är jag det.
Hur bra det är för att fungera med alla människor som är inställda på Spelet är väl en annan sak. Troligen inte alls.
Är det nu så att någon trots allt kör med pingarna, varför då inte kunna säga "Trevligt att du fanns där och ville svara mig, jag tänkte på dig och ville bara se om du tänker på mig också"...
Men det vore ju ärligt, och den parametern finns inte med i spelet.
Så är det väl.
Bara att acceptera.
BCF? Jag? Nä.... ;)
Att Pinga
Jag har en vän som har en halvintressant bekant. Frågan är om han är intresserad...?
Alltså. Att Pinga.
Bakgrund:
Ursprungligen är det en ubåtsterm - de skickar pingar för att se om de är nära botten eller annat, dvs som radar fast med ljud - skickar ut en pling och lyssnar efter ekot.
I datavärlden kan man pinga en annan dator, dvs skicka en "ping" till en adress och så ser man om man får svar. Du kan välja Start - Kör....och skriva "ping dn.se" så får du svar från DN.
Definition:
Att skicka ett sms (eller liknande) till en tjej/kille bara för att se om hon/han är på, kolla om man får svar, hur snabbt man får svar... är att Pinga.
Helst ska man inte svara på ett eventuellt svar, som om en konversation är initierad, utan bara kolla att första svaret kom.
Min vän fick ett sms i natt... "Hej hur är läget?"
Hon svarade... "Bra, lite trött men bra! ;) Hur är det själv?"
...tystnad...
Hon har Pingats!
Här är jag
Sitter på tåget på väg till jobbet. Försov mig en dryg timme, men det är ingen större fara, flexar ju på jobbet och eftersom jag har relativt bra förutsättningar för att jobba hemma så brukar timmarna gå ihop.
Men det var inte det jag skulle skriva om nu.
Jag är alltså Jonas. Jag har fyra barn mellan 4 och 13 år. Jag håller just på att separera från de yngre barnens mor. Flytten sker i slutet av juni...
Mycket upp och ner har det varit under åren.
Men jag är ju en glaset-är-halvfullt-människa, så jag kan ju inte annat än att övertygat tro att framtiden är full av upp.
Det är klart, vissa stunder har känslan funnits att utvägar varit omöjliga att finna, och att den känslan säkert nångång kommer att attackera mig igen, men det skulle ju aldrig fungera att leva med den känslan bestående.
Tåget framme! Får fortsätta senare...
2007-05-03
Blogga? Jag?
Med ett liv att leva, ett heltidsjobb att sköta, 2 ex att parera och 4 kottar att uppfostra?
Inte en chans. Jag behöver nog min sömn bättre än så.
Men.....
Här är jag tydligen...